Det går faktiskt inte att tänka sig frisk


Det går faktiskt inte att tänka sig frisk

Av Lars Hornborg

I Sverige får en av fem diagnosen depression någon gång i sitt liv. Om det gick att tänka sig frisk skulle det inte vara så. Den här artikeln förklarar varför, och vad du kan göra som faktiskt fungerar.

Det går alltså inte att tänka sig frisk. 

Orsaken är enkel. Det är inte vår tänkande hjärna som gör oss sjuka.

Forskningen inom Interpersonell neurobiologi (IPNB) visar bland annat vad som händer i hjärnans olika delar vid trauma eller när vi försöker tränga undan känslor.

Trauma

Föreställ dig att någonting potentiellt livshotande eller smärtsamt inträffar - en bil är på väg att köra på dig, du är på väg att bli rånad i en mörk gränd, ditt barn ramlar och svimmar. Det kan vara du själv eller någon närstående som drabbas eller riskerar att fara illa. Det som händer då, berättar bland annat professor Daniel Siegel, är att cortex (den tänkande hjärnan) tar ett steg tillbaka och låter ditt limbiska system (reptilhjärnan) ta över. Amygdala, den beslutsfattande delen i det limbiska systemet, är nämligen oändligt mycket snabbare och mer handlingskraftig än cortex och därför mer lämpad att hantera kriser.

Amygdala väljer blixtsnabbt om du ska slåss, fly eller spela död.

När krisen väl är över - bilen körde inte på dig, rånet kom av sig, barnet kvicknade till - lämnar amygdala över till cortex igen, och cortex är bäst på att tänka, så ganska snart rationaliseras händelsen bort till att inte ha varit så farlig.

MEN - det limbiska systemet har en alldeles egen minnesdel som heter hippocampus. Innan amygdala lämnar över till cortex är traumaminnet redan parkerat i hippocampus, så när cortex efterrationaliserar händelsen förblir traumaminnet ändå intakt i hippocampus.

Bara genom att arbeta med det undermedvetna kommer du åt traumaminnena i hippocampus och kan avväpna dem så att de inte fortsätter påverka dig negativt genom livet.

Undanträngda känslor

Siegel och kollegorna inom IPNB konstaterar också att det inte går att trycka undan eller stänga ner känslor selektivt. När du lägger locket på vrede, sorg, skam eller andra "negativa" känslor dämpar du samtidigt hela det övriga känsloregistret, inklusive kärlek, glädje, lycka och livslust. Du sänker den neurologiska aktiviteten i höger hjärnhalva där känslocentrum sitter, vilket dessutom påverkar integrationen mellan hjärnhalvorna. De neurologiska länkarna i corpus callosum, mellanrummet mellan hjärnhalvorna, förtvinar. Din neurologiska integration minskar. 

Symptomen av ett nedstängt känslocentrum är lätta att känna igen. Avstängdhet, leda, meningslöshet, att livet känns grått och innehållslöst. Depression, med andra ord.

Gå på djupet - och känn dig frisk!

Slutsatsen av forskarnas sentida förståelse av vad som händer i hjärnan blir:

  • Avfärda inte en traumatisk händelse i efterhand bara för att det gick bra. "Slutet gott, allting gott" stämmer ofta inte med verkligheten. Traumaupplevelsen sitter fastetsad i hippocampus och kan bara lösas upp genom terapi eller andra övningar som arbetar med det undermedvetna.
  • Träna på att tillåta alla känslor, inte bara vissa. Därmed hjälper du ditt känslocentrum att fungera bra, vilket inte bara ger dig tillgång till livet på ett friskare sätt utan också bidrar till din neurologiska integration.

.