Kanske var det faktiskt bättre förr - och hur du kan få det bättre nu!

Av Lars Hornborg

Svaret på om det var bättre förr eller inte landar ofta i att nostalgiska gamlingar som har svårt att anpassa sig till nuet längtar tillbaka till en idealiserad och förenklad bild av hur det var förr. Men riktigt så enkelt är det inte - de objektiva måtten finns rakt framför näsan på oss.

Om det var bättre förr eller inte blir ofta en diskussion där olika aspekter av livet ställs mot varandra - hälsa, livslängd, ekonomi, arbetsvillkor, boende för att nämna några. Med den utgångspunkten finns det inga entydiga svar, och det får vi kanske acceptera. Men i ett avseende är svaret faktiskt entydigt.

Vill du må bättre? Längre ner hittar du konkreta och beprövade tips på hur
du kan hjälpa dig själv att hållbart må bättre.

Skenande psykisk ohälsa

Rapport efter rapport visar att psykisk ohälsa är ett snabbt växande folkhälsoproblem. Orsakerna är olika, till exempel ångest, oro, depression eller stress, och allihop brukar leda till behov att träffa en terapeut. Enligt Folkhälsomyndigheten får så många som var femte invånare i Sverige diagnosen klinisk depression någon gång i livet.

Om vårt mående får vara det yttersta måttet på om det var bättre förr eller inte är svaret glasklart - det var det! När ohälsotalen inte bara ökar utan rentav accelererar är det ett tecken på att något inte står rätt till. Vi mår sämre idag än igår - kanske inte fysiskt och materiellt, men psykiskt och emotionellt, och vad hjälper det att kroppen och plånboken mår bättre om själva livsupplevelsen blir allt sämre för allt fler?

4 faktorer som avgör ditt mående

I våra workshopar tar vi en närmare titt på dels vad emotionell ohälsa i form av till exempel depression är, dels vilka faktorer som påverkar. Vi använder en förklaringsmodell som sätter ord och sammanhang på upplevelsen av depression.

Depressionsmodellen lyfter fyra faktorer som allihop påverkar graden av dåligtmående:

Ouppfyllda förväntningar. Ett fenomen som växer sig allt starkare i takt med att många av oss speglar vår tillvaro alltmer i våra sociala mediekanaler. De flesta människor väljer att dela selektivt - bilden av den lyckliga familjen, vänskapen, den lyckade middagen, kärleken, allihop uttryck för ett lyckat liv med uppfyllda drömmar.

Så enkel är förstås inte någons verklighet, men när vi matas med dessa bilder kan hjärnan inte låta bli att jämföra, och följden - ofta omedveten - blir förväntningar som bygger på andras fantasibilder, inte på den sammansatta upplevelse som livet faktiskt är.

På vilka sätt känner du igen dig i detta? Vilka känslor väcker det i dig när dina förväntningar på livet inte stämmer med verkligheten?

Otillräcklighet. Allt som händer, alla förväntningar på oss (verkliga eller inbillade), maktlöshet inför det stora globala utmaningar som stavas klimatförändring, krig, diktaturer, fattigdom, rovkapitalism och annat som vi inte kan rå på - allt detta berövar oss vår egenmakt och ökar känslan av maktlöshet.

På vilka sätt känner du igen dig i detta? Vilka känslor väcker det i dig när den där otillräckligheten slår rot, när egenmakten känns avlägsen och maktlösheten blir allt tydligare?

Brist på mening. Med krympande egenmakt försvagas också själva meningen med tillvaron. Vi lever våra liv, det är som det är och blir som det blir, andra bestämmer åt oss, och vad spelar det för roll vad jag gör, det gör ändå ingen skillnad, det är ändå ingen som lyssnar.

På vilka sätt känner du igen dig i detta? Vilka känslor väcker det i dig när du inte kan hitta meningsfullhet?

Ohälsosam livsföring. Som en konsekvens av dessa upplevelser av ouppfyllda förväntningar, otillräcklighet och brist på mening hamnar många av oss i TV-soffan, uppgivna, framför ännu en serie. Med oss dit följer gärna en chipspåse, ett glas vin eller annat som hjälper till att döva känslorna. 

Där kan vi bli sittande länge. Den där promenaden kan anstå tills imorgon. Middagsmat? Äh, jag öppnar en chipspåse till. Gå och lägga sig? Nä, jag har ju slumrat i soffan så jag kan titta på ett par avsnitt till.

På vilka sätt känner du igen dig i detta? Vilka känslor väcker det i dig när du ser dig själv där i soffan och ärligt betraktar din passiva, ohälsosamma livsföring?

Det var bättre för - och så här kan du göra för att få ett bättre nu

Det finns ett antal konkreta saker du kan träna på för att lyfta dig själv till att må bättre:

Se verkligheten som den är. Sätt dig ner och fundera igenom ditt liv. Ta fram ett papper och en penna, dra ett streck uppifrån och ner längs mitten, och skriv sedan i den vänstra spalten ner allt det som faktiskt är bra i din tillvaro - helt utan jämförelser med andras tillrättalagda berättelser på sociala medier - det du är nöjd med. Punkta ner allt som du egentligen är tillfredsställd med.

Använd sedan den högra spalten till att skriva ner sådant som du vill ändra på.

Låt det här arket bli ditt arbetsblad och din dagliga påminnare om allt bra i ditt liv, samtidigt som den fungerar som din att göra-lista över sådant du vill ta itu med.

Acceptera. Kom ihåg att acceptans inte är samma sak som uppgivenhet. Att acceptera saker precis som de är börjar med att ägna en stund som är längre än bara ett ögonblick åt att både tänka och känna efter hur det egentligen är. Kanske kommer det känslor - det gör det troligen när du sitter med frågan en liten stund. Acceptera då dessa känslor precis som de är istället för att döma dem eller undvika dem.

Det du åstadkommer när du accepterar vad som än kommer - tankar, känslor eller annat - är att du engagerar hela din neurologi i att förstå hur det verkligen är och att kunna agera därefter, istället för att stänga av och lägga energi på att konstruera en fantasibild av hur det är som inte stämmer med din faktiska upplevda verklighet.

Ja, det finns enorma utmaningar på vår jord som vi inte har makt över, och ja, det kan kännas smärtsamt. Låt den smärtan få kännas istället för att undvika den.

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Skapa mening i ditt liv. Lättare sagt än gjort, kanske du tänker. Men var och en av oss kan hitta meningsfulla inslag i livet. En del kanske du upptäckte redan när satt och skrev i den vänstra spalten ovan. En del kan kräva ett aktivt steg som börjar med frågan om vad meningsfullhet betyder för dig - inte för andra, för dig. Kreativt skapande, svarar någon. Ta hand om mina barn, svarar en annan. Att få hjälpa andra är meningsfullt för många.

Oavsett vad ditt svar blir kan du påverka graden av meningsfullhet i ditt liv. Ta kontakt med någon hjälporganisation som till exempel Röda korset och erbjud dig att jobba som volontär. Eller ändra dina vanor så att du får mer tid över till barnen. Eller köp äntligen det där staffliet och färgerna så att du kan börja måla. Du kan. Ingen annan kommer att göra detta åt dig.

Förändra dina livsvanor. Fråga dig själv vad du kan göra för att leva ett hälsosammare liv. En del kanske redan hamnade i högra kolumnen ovan. En del kanske du egentligen har vetat länge men inte orkat göra något åt. Ransonera serietittandet. Äta nyttigare. Sova bättre på nätterna, utan mobilen som störmoment på sängbordet. Gå ut mer, rör på dig, meditera.

Dags att påbörja din egen väg mot ett bättre liv?

Om du märker att tipsen ovan inte räcker hela vägen finns det förstås fler möjligheter. Du kan till exempel ge dig själv ett tillfälle att tillsammans med andra i samma situation upptäcka nya vägar tillbaka till livet - ut ur mörkret. Läs mer här.