Nu gjorde jag det igen! Tänk om jag kunde sluta upp?
Var och en av oss sitter fast i typiska reaktioner på det som händer i stunden. Är du en sådan som krymper, eller är du en sådan som puffar upp dig? Kanske är du rentav den som bara är trygg om alla regler efterföljs, för annars kommer du att straffas?
En del krymper automatiskt för att slippa få uppmärksamhet, slippa bli sedda, slippa få kritik (eller slippa beröm). Andra puffar upp sig för att slippa hamna i underläge - med rösten, kroppsspråket, argumentationen, genom att bli vårdslösa med sanningen. En del klamrar sig fast i regler i övertygelsen att det bara finns ett rätt sätt att vara och göra, och det sättet är det enda som skyddar oss från att hemska saker ska hända. Det kan rentav av handla om rädsla för att Gud ska straffa oss om vi gör fel. Att göra rätt blir en livlina för överlevnad.
Vilken av dessa är du?
Ett avsnitt av I hjärnan på Louise Epstein handlade om perfektionism, något som många betraktar som en tillgång och rentav något eftersträvansvärt. Men psykologiforskaren Alexander Rozental som medverkade i programmet gav en annan, djupare, smärtsam inifrånbild av hur det är att vara perfektionist - en person som helt enkelt inte kan nöja sig med mindre än att allt är perfekt. Frågan han ställde handlade om vilket pris vi betalar för att sitta fast i detta mönster.
Vad kostar det dig att vara perfekt, att aldrig kunna släppa efter på dina krav på dig själv vad gäller städning, klädsel, matlagning, inredning, ditt skrivbord, dina relationer?
Eller om du är den som krymper, gör sig osynlig, vad kostar det dig att inte få ta plats, att inte höras?
Vem eller vad har lärt dig att det är farligt att synas eller ta plats?
Du som puffar upp dig, dominerar, strider, behöver vinna till varje pris: Hur mycket energi och livsglädje går du miste om när du lägger så mycket kraft på att överrösta andra?
Vad eller vem är det du egentligen försöker överrösta?
Tre olika kärnbeteenden, samma drivkrafter
Det kanske inte känns självklart för dig, men alla dessa beteenden har samma underliggande drivkraft, nämligen rädsla. Rädsla för att bli straffad, rädsla för att inte duga eller räcka till, rädsla för att förlora eller duka under.
Livet lär oss olika strategier för att undvika smärta - den smärta vi är rädda för och som driver vårt beteende. En del människor lägger större delen av sin vakna tid på dessa strategier.
Ett livslångt kämpande för att undvika något som i de allra flesta fall inte ens är verkligt.
Du behöver inte sitta fast i detta!
Rädsla är visserligen en obehaglig känsla, men den kommer aldrig att i grunden kunna skada dig. Fast så länge du fortsätter att lägga kraft på att undvika det du är rädd för kommer den att ha makt över dig. Så vad är alternativet? Att möta rädslan - att "riva av plåstret", så att säga. Till din hjälp finns helgen Ut ur mörkret - ökad livsglädje - en helgworkshop som lotsar dig hela vägen från att sitta fast i dina strategier till att få kontakt med känslorna (inklusive rädslan) och släppa det som håller fast dig – att få syn på vad som händer inuti oss, kunna frigöra sig från det, och att äntligen få leva ”på riktigt” igen. Ut ur mörkret – ökad livsglädje!
Jag heter Lars Hornborg, samtalsterapeut och coach som också leder workshophelgen
Ut ur mörkret - ökad livsglädje. Du når mig på lars@hornborg.se eller 070-5857046.